Kriminologer och även de dömda anser, att en längre strafftid inte avhåller de som begår brott från att fortsätta sin brottsliga bana. Problemet är dock att veta om det stämmer. Om brotten får olika längd beror det troligen på en mängd omständigheter och kanske framför på individen.; inte bara på psyket utan också på miljö och sociala omständigheter. Något som talar emot långa straff är att det är ”institutionalisering” alltså svårare att komma tillbaka i samhället och att en lång fängelsevistelse ger större möjligheter att känna fler kriminella och bli vän med dessa. För de flesta som suttit i fängelse blir dessa vänner en trygghet när de så småingom lämnar anstaltstillvaron. De fördelar som långa straff har är att de dömda inte ”finns ute på våra gator” som politikerna uttrycker det.

Men långa och hårda straff avhåller inte de vill begå brott från att göra det. I USA finns dödsstraff för mord i flera delstater men USA har fler mord per invånare än de flesta andra stater. Det som skiljer USA från Sverige (förutom de mycket liberala vapenlagarna) är att USA är ett mycket mer ojämlikt land än Sverige. Jag kan en än gång hänvisa till ”Jämlikhetsanden” av Wilkinson och Pickett.

I de nu avslutade samtalen som regeringen hade med opositionen lär ett 34 punkts program finnas som fyra partier står bakom. Trots att jag är mycket intresserad av politik och lyssnar ofta på radio vet jag inte vad dessa punkter innehåller. Det jag fått veta är att en del förslag ska utredas (slopad straffrabatt för unga brottslingar och möjlighet att ta del av krypterade telefonsamtal) och att de borgliga vill ha ännu mer och fler straff. Som många framhåller är det kortsiktiga och långsiktiga mål som man måste ta hand om. Men hur ser de de långsiktiga åtgärderna ut? Inte ett ljud om detta vad jag har hört.

Sverige blir mer och mer ojämlikt. Detta måste brytas för att komma till rätta med de miljöer där kriminaliteten finns och kanske ökar. En skattereform måste till där de som har ska betala mer och de som inte har måste få bättre skolor med mindre klasser, fler sociala insatser med uppsökande verksamhet som innebär hjälp med utbildning, psykiskt vård och hjälp att finna ett arbete. Som jag tidigare har framhållit vinner alla på dylika reformer, även de rikaste i form av mindre kriminalitet, psykiskt hälsa och fler i arbete. Varför inte införa fastighetsskatt, arvs- och gåvoskatt och högre skatt på utdelningar och räntor? Kanske en skattereform också räcker till att minska skatterna på arbete?

Det här en svår fråga. Det finns så många olika skatter. Den som alla måste betala är skatt på lön. Men det vinns ju en mängd andra skatter; bolagsskatt, reavinstskatt, kommunal skatt, momsskatt, villaskatt (även om den inte kallas så), kapitalskatt m flI

I programmet (Ekonomiekot extra SR 7 sept) med samma rubrik som jag har på det här inlägget diskuterades också om förmögenhetsutvecklingen. Det blev ett klart svar. Skillnaden mellan de som har värden (äger sin bostad, har aktier) har blivit rikare och alla andra förlorat. Däremot menade en ekonom från SNS (Studier Näringsliv och Samhälle) att genom jobbskatts avdraget hade låg- och mellanlöntagare fått de bättre och det är möjligt men de högavlönade fick ännu mer i kronor. Jag vet inte vilka skattesatser som användes men om den som tjänade 30 000 fick 3% skatteavdrag är det 900 kr men om den som tjänade 50 000 fick 2% avdrag blir det 1000 kr, den som tjänar 100 000 ed 1%:s avdrag blev det 1000 kr. Vem fick mest?

Värnskatten ska stoppas. De som tycker att det är ett bra förslag menar att det gynnar utbildning, stor arbetsinsats och svensk konkurrens. Skatten har funnits i 20 år. Vem visar att den har varit till nackdel för ”Sverige”? Svenska staten förlorar här 5 miljarder som skulle kunna ha använts till bättre skolor, bättre åldringsvård, bättre sjukvård mm You name it!

De högavlönade är de som också äger mest och därmed blir förmögnare vilket innebär större klyftor i samhället med alla de problem som det innebär som jag i mina tidigare inlägg tagit upp.

Sverige tillhör de länder som tar ut högre skatter men det gör att vi i jämförelse med andra länder har det bättre i många avseenden. Man kan säkert hitta länder med lägre skattekvoter där invånarna är mer nöjda med delar av sin välfärd men jag har svårt att tro att allt i deras länder är bättre än i Sverige.

Ett nytt skattesystem måste till. Håll gärna löneskatten låg men höj villaskatten, inför igen arv-och gåvoskatt och kapitalskatt (i dag är skatten på aktieutdelning och räntor bara 30%).

Alla upprörs med rätt på de nya morden som skett den senaste tiden. Alla antar att det morden utförs av kriminella från kriminella gäng.

Alla (?) talar om att straffen måste skärpas för att få ett slut på detta våld. Alla (?) kriminologer anser att skärpta straff inte ger en bättre trygghet eller färre grova brott. Självfallet kan man bura in d kriminella gängen så kan de ju inte begå nya brott men det går ofta dåligt med att hitta gärningsmännen, än mindre att att få dem fälla och inburade. Dessutom är åtgärden temporär. Alla borde vara överens om att det måste till sociala åtgärder för att de kriminella ska kunna komma ur sin kriminalitet och att det inte rekryteras ny medlemmar i gängen. Jag tror att människor i ettsamhälle måste vara mer jämlika ekonomiskt i ett gott samhälle. För att komma dit måste skolor och socialtjänst få större resurser för att kunna hjälpa de som har svårast att komma in i vårt komplicerade samhälle med kontakter och krav på kompetens . Alla samhällen har kriminella, drogproblem och psykisk ohälsa men de är alltid mindre i ett jämlikare samhälle.

Alla åtgärder kosta pengar och fördelningen av skatter måste bli större. Med tanke på att även de rikaste vinner på ett jämlikare samhälle genom mindre brottslighet, friskare människor mm, borde de med tillförsikt mer av sina förmögenhet som lyxvillor, aktieutdelningar och arv.

Jag läser nu Karin Henrikssons ”Vänstern i USA” (Lind & Co 2018). Karin Henriksson är journalist och arbetar för Svenska Dagbladet och har en 30-årig erfarenhet från sitt liv i USA. Jag har tidigare i denna blogg framhållit USA som det rikaste landet men också landet med den största ojämlikheten. I ett kapitel finns det siffror på denna ojämlikhet. De 400 rikaste amerikanerna äger lika mycket som de 80 miljonerna som är fattigast. Men räknar med att 40 miljoner amerikaner är ytterst fattiga och lever på mindre än 2 dollar per dag. Eftersom det finns nödhjälp (matkuponger) anser en del att det är ”bara” 26 miljoner sommar fattiga. Cheflönerna är gigantiska. Medianlönen för cheferna i de 500 största börsnoterade bolagen uppgick till 12,1 miljoner dollar (ca 100 miljoner kr). VD:arna fick också i medeltal 9,7% löneökning medan medianlönen ökade i hushållen med 3,2%.

Trump har sänkt skatterna för de rikaste med ”nersippringsteorien” som skäl. Men många ekonomer anser, att istället för att sänka skatterna eller höja lönerna för de som har arbete, är bättre för snabbare tillväxt att låta pengarna gå till de fattiga och låginkomsttagare. Infrastruktursatsningar i bostäder, skolar, järnvägar mm är mycket mer gynnsamt för ett land som uppnå en bättre välfärd.

Jag har just läst Torbjörn Tännsjös ”intellektuella memoarer” Vänskerdocenten och Etikprofessorn (Fri tanke).

Endel av de filosofiska resonemangen är svåra att följa då jag inte är insatt i filosofi och aldrig ägnat en tanke till hur filosofer resonerar. Men jag sympatiserar med Tännsjös uttalade åsikter om aborter och dödshjälp. Förutom de avsnitt som behandlar de filosofiska delarna är böckerna lättlästa och roliga med flera personporträtt.

Men det är det sista kapitlet som i denna blogg som är intressant. Tännsjö diskuterar här den klimatpåverkan vi nu står inför och han förordar en demokratisk global ordning för att kunna lösa krisen. Tännsjö skriver : ”Demokrati även en helt annan slitstyrka (i jämförelse med andra styrelseformer: min anm.) Den är grå och vardaglig snarare än glänsande men den är förhållandevis pålitlig och den bär på många goda inneboende egenskaper. En som särskilt förtjänar att omnämnas är dess inneboende tendens att att utjämna ekonomiska skillnader. Minskade skillnader är vad som behövs om kampen mot den globala uppvärmningen ska ta fart och engagera merparten av människorna på vårt klot.”

Helt utopistiskt men Tännsjö är ju också utilitarist som menar att ju fler människor som är lyckliga desto bättre. Jag är övertygad om att ekonomisk jämlikhet gör länder och världen bättre att leva i men jag ser idag inga sådana tendenser. Tyvärr.

I ställt för att skriva något själv så kan jag nu låta Magdalena Andersson få ordet:

Magdalena Andersson (S): ”Ser ökande klyftor i hela västvärlden”
Finansministern: Klyftorna ökar med borgerlig regering
Publicerad igår 22.52
Svenskarna har under 2000-talet fått en högre ekonomiskt standard, samtidigt har inkomstskillnaderna i samhället blivit större.
– Jag hade gärna velat göra mer, säger finansminister Magdalena Andersson (S) i Aktuellt och riktar samtidigt kritik mot de borgliga partierna.
Sverige tillhör de EU-länder där inkomstskillnaderna ökat mest på senare år (även om skillnaden internationellt sett fortfarande är låg).

Finansminister Magdalena Andersson (S) menar att det finns flera skäl till det.

– Det vi ser i hela Västvärlden är en underliggande utveckling där ojämlikheten ökar och det finns ju flera skäl till det – inte minst att kapitalinkomsterna ökar.

Hon berättar att hon gärna hade gjort mer för att minska klyftorna, men tvingades backa.

– Jag hade gärna velat göra mer, men då hotade Sverigedemokraterna och de andra borgerliga partierna med misstroendevotum om jag la fram förslag om att de med de allra högsta kapitalinkomsterna skulle betala mer i skatt, säger Magdalena Andersson.

”Vi har kunnat minska klyftorna”
Socialdemokraterna vill utjämna de växande ekonomiska klyftorna – och redan i höst kommer man att kunna märka skillnad, menar hon.

– I höst så kommer vi att göra det bättre för de pensionärer som har det sämst ställt. Vi vill även införa en skatt på finansbranschen på de stora bankerna – de kan bidra mer. Sen finns förslaget gällande att de allra högsta kapitalinkomsterna ska betala mer i skatt – jag tycker fortfarande att det är ett bra förslag men de borgliga partierna tycker inte det, säger hon.

Om ni får sitta kvar hela mandatperioden – har då inkomstklyftorna ökat eller minskat?

– Det beror på om man för en ekonomisk politik för att minska klyftorna eller inte. När vi haft socialdemokratiskt ledda regeringar har vi kunnat driva politik som minskat klyftorna. När vi däremot har haft borgliga regeringar har det ökat.

Läs gärna Sven-Erik Liedmans ledare i Aftonbladet den 18 juli.

Jag läser just nu Torbjörn Tännsjös memoarer ”Vänsterdocenten”. Han menar att jämlikhet inte kan kompareras utan ”ökad jämlikhet” kan inte åstadkommas då jämlikhet är ett absolut begrepp. Men kan man inte säga ”de bröderna är lika men dessa är mer lika” varför inte ”Sverige är jämlikt men detta land är mer jämlikt” ?

Förra bloggen tog jag upp Leif Östlings ”Sommerprat” och hans citat ”Va fan får jag för pengarna?” Han berättade att han betalat 100 miljoner i skatt de senaste fem åren. Det är mycket pengar men han har minst lika mycket kvar i plånboken och jag tror inte att han gnäller för att han har fått för litet pengar att leva för. Som jag uppfattade LÖ så var det att skattepengarna användes på rätt sätt utan slösades bort och alltså inte användes effektivt. Det är annorlunda i det privata näringslivet enligt LÖ. Men alla gör misstag. Även de i näringslivet. Det finns hur många exempel som helst. Det är inte ägarformen som är problemet utan vilka som sköter företagen.Statliga och kommunala företag ska naturligtvis skötas av professionella personer och inte av politiker. LÖ tog upp skolor och sjukvård. Om nu privata skolor och vårdcentraler ”effektivare” = har fler elever med godkända betyg och behandlar framgångsrikt fler patienter skulle det naturligtvis vara enkelt för kommuner och regioner att ta över receptet och gör exakt lika dant som de privata. Men kommuner kan inte bara ha skolor i välbärgade områden och regionerna där patienterna är unga och har goda inkomster. Om alla förutsättningar är lika så har jag svårt att förstå varför privata utförare skulle ha bättre resultat än offentligt drivna. Jag har ytterst svårt att tro att anställda i offentlig sektor har annorlunda inställning till hur de vill utföra sin jobb än de som jobbar privat. Bortsett från det som jag diskuterade i min förra blogg om den politiska processen i jämförelse med det som sker i en styrelse med likasinnade så har jag svårt att acceptera LÖ:s svepande omdömen. Då jag utgår från att LÖ anser att det nuvarande skattetrycket är acceptabelt så anser jag att skatterna ska tas ut på annat sätt. Skatten på arbete ska vara låg men skatten ska vara progressiv. Denna progressivitet kan utformas på olika sätt. Jag tänker mig att arbetsfria inkomster som räntor och aktieutdelningar ska beskattas lika som personens arbetsinkomst. De som lever på sina räntor och aktier ( har inkomster i 500 000 krs klassen) kan säkert betala 50%. Vidare bör gåva – och arvsskatt införas i en progressiv skala som att miljonarv betalar 10%, 10 miljonarv med 20% osv. skalan måste ju diskuteras. Ett problem som alltid tas upp når det gäller är arvsskiften då ett företag ingå. Det är naturligtvis rimligt att familjemedlemmar ska kunna driva företag vidare. Men arvsskatten kan ju göras så att den betalas under tio år eller annan lämplig tid. Fastighetsskatten måste införas på nytt. Det är en fast skatt som de mest förmögna kan betala. Skulle det finnas personer som sitter på dyrbara objekt och har låga inkomster kan ju skatten reduceras till lämplig nivå med utgångspunkt från inkomsten. Arvsskatten kan sedan beräknas så att en kompensation för utebliven skatt tas igen. Jag är övertygad om att vi skulle kunna ha ett skattesystem som ger större jämlikhet och ett bättre Sverige.

För någon dag sedan höll Leif Östling sitt ”Sommar-program”. Leif Östling var under många år chef för Scania lastbilar och var också då mycket framgångsrik företagsledare. För något år sedan blev han uppmärksammad för sitt uttalande ”Va fan får jag för pengarna?”. I sitt sommarprogram försökte Leif Östling att förklara sitt yttrande. I programmet talade han om att han de senaste fem åren betalat 100 miljoner i skatt i Sverige men han sa inte att sedan skatten var betalad att han hade lika mycket kvar i handen. Enligt uppgift på nätet tjänade han 2017 45 miljoner. Med tanke på att de flesta arbetande personer i Sverige tjänar omkring 400 000 före skatt och då under hela sitt liv får ihop 16 miljoner före skatt så har alltså LÖ varje år mer pengar varje år att spendera efter skatt än de flesta har tjänat under ett helt arbetsliv före skatt! Varför klagar LÖ? Han framhöll dessutom att han blivit anklagad för att ha undanhållit skatt i Sverige eftersom han har en förmögenhet i Nederländerna och Cypern/Malta (jag minns inte var). Han framhöll att detta var helt lagligt och det är naturligtvis sant. LÖ vinner säkert några miljoner på detta annars hade han inte haft pengarna kvar i utlandet men varför så snål? När man har 20 miljoner i handen varje år varför betyder några miljoner till så mycket? Eller tycker LÖ så illa om Sverige att han vill ”straffa” Sverige eller tycker han att de andra länderna behöver hans pengar bättre? Det fick jag aldrig svar på. LÖ framhöll att Sverige var ineffektivt och slösade med skattebetalarna pengar. Men vi lever i en demokrati där inget parti har ensamrätt till att bestämma hur skattemedel ska fördelas och användas. Det betyder kompromisser – ge och ta. Hur tänker LÖ att en demokrati ska fungera? I ena fallet fördömde han en rektor som bestämde över elevrådet , i andra fallet berömde han Dodde (en Wallenbergare) som alltid hade sista ordet när företagscheferna skulle göra investeringar i Doddes bolag som ingick i Investor. LÖ var inte så klar i sina ställningstaganden. LÖ klagade också på skola och sjukvård. Han framhöll att en svensk läkare tog emot 650 (?) patienter per år medan en tysk läkare klarade av 2 500 (?) . Säger detta något om effektivitet? Det är väl viktigast att veta vad läkarna gör. Jag har aldrig hört talas om läkarbrist i Sverige utom i glesbygd. Men det finns alltid läkare även där då landstingen betalar. Det som fattas i Sverige är sjuksköterskor. Skulle landstingen betala bättre skulle säker även denna brist försvinna men kan LÖ tänka sig betala ännu mer skatt? Fanns det en annan lösning borde problemet vara löst. Skolan var också LÖ kritisk till. Han framhöll Finland som alltid har bättre resultat än Sverige i PISA- studierna. Jag vet inte vad detta beror på men Sverige har ställt upp för människor på flykt och gjort en humanitär insats i mycket större grad än Finland kan vara en anledning. Det som LÖ framhöll var att kommunerna för 30 år sedan tog över huvudmannaskapet för skolan. Det ena som förändrades var att lärarna blev kommunalt anställda och det är svårt att tro att detta skulle betyda så mycket. LÖ är en skicklig företagsledare men inte en intellektuell som resonerar och argumenterar för och emot sina uttalande vilket bara resultera i gnäll. Det är tråkigt då man får 1 1/2 timme att framföra sina ståndpunkter Det är få som får chansen. Synd att LÖ inte tog möjlighet till ett hederligt resonemang. Jag skulle uppmana LÖ att läsa ”Jämlikhetsanden” av Wilkinson och Pickett.

Jag skriver sällan på denna blogg då jag hoppas att alla ska läsa boken”Jämlikhetsanden” av Wilkinson och Pickett. Den boken ger ju självfallet mycket mer information än det lilla jag skriver.

För några veckor sedan hörde jag en fd socialarbetare berättade att han tog kontakt med unga pojkar som stod nära de kriminella gängen. Han försökt självfallet få dessa pojkar att välja en annan väg än till en värld av våld och droger. Men han fann då bl a att de många gånger var så fattiga att de inte hade ätit frukost när de träffade honom utan han fick börja att ge dem lite mat när de träffades. ”In Sweden!”. Det säger ju otroligt mycket om hur ojämlikt Sverige är. Fattigdom är ett gissel. Konservativa anser att detta är individens fel; de är slöa, oföretagsamma och obegåvade. Så är det naturligtvis inte. Det finns alltid ett social arv. Många gånger dålig hemmiljö, oro, psykisk ohälsa, dåliga skolor, dåliga bostäder och stökig omgivning. Vem blir läkare, advokat eller ingenjör från en sådan miljö? I ett annat program hörde jag chefen(?) för Skolverket säga att skolorna i ”de utsatta områdena” hade de flesta obehöriga lärarna. Här skulle det naturligtvis vara tvärs om. De duktigaste pedagogerna som kan stimulera eleverna som troligen kommer från hem där föräldrarna har dålig utbildning och inte pratar svenska. Förskola och skola måste få större resurser så att lärare lockas med bra löner och arbeta med små gruppar och klasser.

Det andra exemplet kom från USA som är det mest ojämlika landet i den västliga demokratiska världen (de länder som boken diskuterar). I USA dör tre gångar fler svarta kvinnor vid förlossningen än vita kvinnor. Givetvis handlar det om diskriminering men också att svarta oftare kommer från fattiga miljöer med vad detta medför som jag tidigare redogöra för; oro, psykisk ohälsa, dåliga matvanor, kriminalitet osv. Stor fattigdom i ett land med världens flesta miljardärer. Ett jämlikare samhälle är ett bättre samhälle får ALLA.