Boken är verkligen en historiebok som tar upp hur det sett ut ivärlden sedan 1700-talet och framåt. Pietty är fransman och det har präglat boken som knappast diskuterar andra länder än Frankrike, Storbrittanien och USA. Men det finns små utvikningar om andra länder som Sverige. Kanske det är ett tillägg då boken översats.

Intressant för mig var att inte bara Storbrittanien och USA var skurkstater utan också Frankrike verkligen varit imperialistiskt och behandlat sina kolonier med fruktansvärd cynism och grymhet.

Jag vill citera en, som jag tycker är en viktig erfarenhet, som Piletty framhåller: ”I Storbrittanien, Tyskland, Frankrike och Sverige uppgår skatteintäktena sedan 1980- och 1990-talet till mellan 40 till 50%av nationalinkomsten. Flertalet studier har visat att den spektakulära utveklingen av den beskattande staten har varit starkt bidragande till den ekonomiska utvecklingen. Nya skatteintäkter bidrog nämligen till att finansiera utgifter som har visat sig nödvändiga, inte bara för att minska ojämlikheten, utan även för att stimulera tillväxten, vilket särskilt gäller de stora och förhållandevis jämlika investeringarna i utbildning och hälsa (eller åtminstone mycket större och mer jämlika än allt som gjorts tidigare),infrastruktur och kollektiva nyttigheter , liksom nödvändig inkomstförstärkning för att kunna klara ålderdomen(såsom pensioner) och för att stabilisera ekonomien och samhället i händelse av ression(såsom arbetslöshetsförsäkring)” (s. 128)

Jämlika skatter är en nödvändighet för alla stater.

Jag kopierar en mycket liten del av Jämlikhetskommissionens utredning som jag tycke var intressant:

”Som har framgått av tidigare kapitel är distinktionen mellan förut- sättningar och utfall svår att upprätthålla. I ett livscykelperspektiv utgör utfallet i ett skede förutsättningar för det följande, och det går alltså inte att dra någon skarp skiljelinje dem emellan. I början av livet är en människa helt utlämnad åt faktorer som hon inte rår över, och även om hennes autonomi växer med stigande ålder, kan tidiga levnadsförhållanden sätta spår som ibland varar livet ut.
Som också har visats tidigare i texten finns det ett starkt empiriskt samband mellan förutsättningar och utfall. Rörligheten mellan generationer – hur oberoende barns levnadsvillkor är av föräldrarnas – är det gängse måttet på hur väl man i ett samhälle lyckas realisera visionen om lika förutsättningar för alla barn, och rörligheten visar sig bero ganska starkt av ojämlikheten i inkomster. Den så kallade Gatsby-kurvan är belagd både i internationella jämförelser1 och i
jämförelser mellan områden inom Sverige . Ju högre ojämlikheten i
inkomster är, desto starkare slår föräldrarnas utbildningsbakgrund
tillväxten får inte heller något särskilt starkt stöd i empiriska under-
sökningar. I de studier som använder det något trubbiga ginimåttet
för att mäta ojämlikhet är resultaten blandade. I de studier som byg-
ger sin analys på en mer detaljerad beskrivning av inkomstfördel-
ningen finns däremot ett robust resultat, nämligen att en högre in-
komstandel för de lägsta inkomstskikten ger en snabbare ekonomisk
tillväxt. Flertalet studier med denna uppläggning visar också att hög
inkomstandel för de översta skikten är negativ för den ekonomiska utvecklingen.
En förklaring till den något splittrade bilden är att inkomstfördelningen kan påverka inte bara den samlade tillväxttakten utan också tillväxtens karaktär. Erman & te Kaat (2019) visar i en omfattande studie att en ojämn inkomstfördelning tenderar att gynna de branscher som har hög andel fysiskt kapital.

Jag vill bara hänvisa till den nyligen framlagda utredningen ”Utredningens pressmeddelande: Ökad jämlikhet för ett starkare samhälle ” Sök på ”jämlikhetskommissionen”

Utmärkta förslag för ett bättre samhälle.

I dag hör jag på radion att Sverige får allt fler dollarmiljonärer (fler än 100 000 var det nu). Det vore inget fel med det om inte de fattigaste blir ännu fattigare på samma gång. De rika blir rikare då fastigheter och placeringar i aktier och andra värdepapper stiger. De fattiga är oftare arbetslösa med sämre A-kassa och sämre sjukbidrag och blir på så sätt ännu fattigare. Varför skulle inte de rika kunna skatta lite mer, och på så sätt skulle staten kunna se till att A-kassa och sjukförsäkring skulle kunna hålla jämna steg med inflationen? Jag hörde för ett tag sedan att en grupp (näringspolitiska rådet kan det ha varit de?) ville ha ett skattesystem som var enklare chatt skattesatsen skulle vara lika för arbete och kapital. Jag har aldrig förstått varför kapital ska skattas lägre en lön så det vore bra om detta justerades. Momsen skulle vara lika för alla varor och också innefatta mat. Detta är ju kontroversiellt då även fattiga måste köpa mat men enligt förslaget skulle dessa kompenseras med lägre skatt som täckte upp merkostnaden. Men vid vilken inkomst detta skulle ske framgick inte. Barnbidrag borde då också höjas. Hur kommuner och stat ska få lika inkomster som idag med ändrade skattesatser är säker ett mycket knepigt problem. Men ett mer utjämnande skattesystem är mer än välkommet.

Den här rubriken såg jag på Expessens löp. Vem är förvånad? Har du läst mina bloggar är du det inte.

Jag behöver inte skriva om allt jag tidigare. Om du inte läst några av mina blogginlägg, läs de nu så kommer du att veta varför det ser ut så här. Ett samhälle med större jämlikhet skulle lösa problemet.

Boken ”Ojämlikhetens anatomi” av Per Molander ger verkligen en arkeologisk genomgång från förhistorisk tid, religionernas, filosofernas och de nuvarande politiska riktningarnas syn på jämlikhet. Det som framgår med all tydlighet är att jämlikhet aldrig helt kan uppnås. Som alla vet har konservativa och mer radikala politiska partier helt olika uppfattning om jämlikhetens påverkan på samhällena förutsättningar för ekonomisk framgång. Det som jag inte har vetat innan jag läste boken är att förmögenhetsbildandet har tre helt dominerande orsaker i följande orsakskedja: slump, arv och engagemang-skicklighet-ansträngning. Denna orsaksföljd har många ekonomer visat i ingående studier. När många studier visar samma sak kan man med stor sannolikhet anse att den angiva orsaksföljden för uppbyggande av förmögenhet är mest trolig. De konservativa anser trots detta att enbart den senare egenskapen, ansträngning, är allenarådande. De liberala framhåller allas lika möjligheter från start (barndom) ska vara lika. Men då social bakgrund (slump) har så avgörande påverkan på framgång i livet så betyder i princip allt på hur stora möjligheter och förutsättningar det finns i skolan för alla barn.

Jag har tidigare framhållit att människorna i de mer jämlika samhällena har större tillit till varandra. I boken citeras den amerikanska statsvetaren Robert Putnam som visat att i de mest jämlika amerikanska staterna (se också boken ”Jämlikhetsanden”).

I staterade hög tillit fungerar skolorna bättre oavsett hur man mäter resultaten. Barn och ungdomar mår bättre, mätt i spädbarnsdödlighet, antalet tonårsgraviditeter och andra hälsovariabler. Nivån på våldsbrottslikheten är lägre. Hälsoläget bättre hos allmänheten är bättre. Lägre nivå på skatteundanhållande.

Allt som gynnar ALLA i ett samhället!

Det finns nu många bevis på att de som bor i s k socio-ekonomiska utsatta områden drabbas i större inskränkning av novis-19. Inte bara i Stockholms NV områden med många svenskar som kommit till Sverige de senaste åren har betydligt fler fall av corona-infektionen. Men detta är inte bara där som man ser att det är utsatta grupper som drabbas.

Även i USA så ser man att latinos och afro-amerikaner har mer än dubbet så hög frekvens av coronavirus. Här i Sverige men även Trumph hävdar att det beror på att informationen inte har varit tydligt och kommit fram på rätt och bästa sätt.

Men det är det ojämlika samhället som är orsaken. De nämnda människorna är fattigare än i det övriga samhället. Detta beror på sämre utbildning och därmed sämre betalda och tyngre jobb. De har sämre bostäder och har sämre hälsa. Ofta har bostadsområdet mer kriminalitet och fler lider av psykisk ohälsa mm. Jag har tidigare flera gånger listat alla de nackdelar som ett ojämlikt samhälle har på alla de sociala förhållanden som finns i ett samhälle.Det är sorgligt att inte ett samhället kan var mer jämlik så att inte några drabbas värre än andra då det gäller sjukdomar.

Jag hörde i dag 28 mars 2020 åter igen hur det ser ut i vårt ojämlika samhälle. Det första som framkom nu i Covid-19 pandemin är att spridningen av viruset är störst i de utsatta områdena där fattigdomen och trångboddheten är störst. Kanske också att språksvårigheter och bristande information kan vara en del av orsakerna. Men de som har sämst utbildning är också de som har minst tillit till myndigheter och andra auktoriteter.

Det som kanske förvånade mig mest var dock att personer som redan i 20-års åldern hade dålig utbildning och på grund av detta hade tunga, slitsamma och dåligt betalad jobb också i hela sitt liv var mer sjuka och då hade en betydligt kortare livslängd än de med bättre utbildning och inkomst.

Även här visar det sig att vårt ojämlika samhälle skördar offer.

I radio berättades det om en kraftig ökning av köp av vapen och ammunition . Det brukar komma en ökning av vapenhandeln just under året då presidentval är på gång eftersom flera fruktar att en ny president skulle skärpa vapenlagarna men nu är det fruktan om inbrott och överfall i coronasmittas fotspår. USA är det mest ojämlika landet i västvärlden och i ett sådant land är oron, osäkerheten störst och tilliten minst. Är det någon som känner samma oro för ökad kriminalitet i Sverige? Jag skulle inte tro det. Sverige är ett av världens mest jämlika länder (men som tyvärr minskar) där fortfarande tilliten är stor.

Jag hoppas att vi kan behålla jämlikheten och tilliten. Rädsla förstör tillit och landet blir ett sämre land att leva i. Låt oss se till att jämlikheten ökar.

Jag hörde alldeles nyss ”Det politiska spelet” en podd i radions P1. Där diskuterades ungdomsrånen men kom snabbt in på hur olika politiska riktningar relaterar till dessa rån. Några har svårt att nämna att det är oftast invandrarungdomar som rånar utan menar att det är en klassfråga.

Det är naturligtvis ”både …och”. I statistiken talar man ibland om ”confounding” eller sammanblandning. Om man tex odlar en vetesort A på jord X ch en annan vetesort B på jord Y så kommer man inte att veta om det är sorten eller jorden som gör att avkastningar bli olika eller lika.

Här är det samma problem. De invandrade är en arbetarklass eller svårare en icke-arbetarklass; de är arbetslösa. De är fattiga! I alla tider har de fattiga varit de som begår flest brott just för att de är fattiga. De vill naturligtvis också kunna leva ”vanliga” liv. Fattigdom betyder ju inte att man begår brott och blir kriminell men risken ökar. Därför måste de segregerade områdena få bättre skolor, mer uppsökande hjälp för att hjälpa till satt de nyanlända går i SFI och hitta praktikplatser mm.

Detta har jag skrivit om i mina inledande bloggar på en här bloggen. Läs!