I går lär LO ha skrivit en debattartikel i DN. Jag har alltså inte läst den men enligt referat framhöll LO att goda arbetsinkomster, god välfärd (= bra skolor, god sjukvård, bra arbetslöshets – och sjukförsäkring och bra pensioner) är nödvändiga för ett tryggt liv. Jag håller fullständigt med. Många anser att bekämpa kriminella med mer och mer brutala straff skapar trygghet. Jag är säker på att det sönderfallande samhället när det gäller välfärden skapar kriminaliteten. Jag anser också det vara självklart att ett samhället utan kriminalitet är en utopi. En del människor klarar inte av att leva beroende på en mängd orsaker, arv och miljö. Psykopater, alkoholister, narkomaner, män som inte kan behärska sig kommer alltid att finnas och begår brott av skild slag. Men ett bra välfärdssamhället kan leva med , och måste kunna leva med, dessa människor. De som förstör samhället är inte de som dödar varandra eller spränger byggnader, utan de som smiter från skatter, fifflar och begår bedrägerier t ex i våra trygghetssystem som inom vårdsektorn.

För någon vecka sedan kom Transparency international med sin årliga rapport om hur korrupta världens länder var under 2019. Sverige kom på en delad fjärde plats tillsammans med många länder som Finland, Nederländerna, Norge medan Danmark och Nya Zeeland rankades något högre. Enligt radions uppgift skulle Ericssons mutaffärer för 20 år sedan varit en orsak till Sveriges något sämre placering. Det är möjligt men visar tyvärr att det i många länder är svårt att konkurrera enbart med kvalitet och pris utan att vissa personer förväntar sig en förstärkning av sin lön för att över huvud taget föra fram ett förtag framför ett annat kanske med mycket identisk kvalitet och pris. Finns det inte ”visselblåsare” i företaget kommer kanske aldrig dylika affärer fram.

Men varför är vissa länder mer korrupta än andra? Jag har aldrig hört någon förklaring till detta. Men jag kanske fått ett svar då jag löste ett korsord (!) för en tid sedan. Som jag skrev för i mitt förra inlägg på den här bloggen så framhöll Per Molander att ett jämlikt samhälle också har en hög grad av tillit. Människor litar på varandra och tror på vad de säger; man tror inte att man ska bli lurad. Inget samhälle är förskonat från skojare, opålitliga och kriminella men i ett jämlikt samhälle är de färre. Lösningen på korsordets ”minskar korruption” var TILLIT!

Jag är övertygad om att mitt svar va rätt.

Förra lördagen den 4 jan. intervjuades Per Molander (ekonom) i radions ”lördagsintervju” av Monica Saarinen. Det var en mycket intressant intervju: Lyssna på den! Håll också ögonen öppna då utredningens läggas fram i maj (2020). Det är svårt att referera intervjun men det Per Molander säger är helt i linje med vad andra forskare framhåller att samhällets sammanhållning helt baseras på att människor i ett samhälle måste ha förtroende för varandra och att jämlikhet och tillväxt mycket väl kan förenas. Molander har också skrivet en bok som kam läsas i detta ämne. ”Ojämlikhetens anatomi”

En nyligen utförd undersökning här i Sverige visar att ojämlikheten ökar. Det är framför allt personer med förmögenhet i fastigheter och värdepapper (aktier och obligationer) som ökar sin förmögenhet mest. Sedan 2015 har dessa personer ökat sin förmögenhet med 300% alltså 1 miljon har blivit 3 miljoner. För de utan kapital och som lever så att säga utan några reserver har också ökat sin inkomst med 50% allt endast med en fjärdedel av de med större inkomster och förmögenhet. Så har det varit sedan i början av 1990-talet (se tidigare inlägg). Samhället börjar verkligen på att glida i sär. Det är synnerligen allvarligt. Som jag också tidigare har beskrivit så få de ökande klyftorna oacceptabla konsekvenser. Framför allt blir de sociala klyftorna större med mer kriminalitet, psykisk ohälsa och andra sociala nackdelar. Läs än en gång mina tidigare inlägg som i mer detalj beskriver de ökande klyftornas förbannelse. En stor och genomgripande skattereform är nödvändig för att omfördela Sveriges samlade inkomster. Varför ska arbetsfria inkomster som räntor och aktieutdelningar bara beskattas med 30%? De som kan och som har företag tar ut sin lön i aktieutdelning is stället för normal lön på den vinst de gör i företaget som skulle deklareras. Många har kommunalskatter på mer än dessa 30%. Fastighetsskatter och arvs- och gåvoskatter som inte på något sätt är till nackdel för företagande eller investeringar. Men en sådan reform kommer inte att genomföras med den sammansättning som nu råder i riksdagen, trots att den skulle göra Sverige mer tryggt och mer välmående och med en bättre fungerande välfärd.

Nu skrivs och talas det om Löfvens uttalande i Agenda. Jag såg inte programmet men har hört mycket av det han sa.

Det är naturligtvis inte för att de kriminella (eller deras föräldrar) kommer från mellanöstern utan det är för att de inte blivit mottagna med de resurser som Sverige har. Vi har och kommer att ha resurser för den invandring vi haft och ska ha i fortsättningen. Vi har ett moraliskt ansvar att skydda de människor som drabbas av krig och förtryckande regimer. Det ska vi vara stolta över.

Det är naturligtvis ytterst tragiskt att de som inte fått den uppbackning de behövt när de kom till Sverige nu livnär sig på droghandel och bekämpar konkurrenter med att döda dem. Till skillnad från förr finns det alltför många vapen i Sverige. Vi har haft gängkriminalitet förr men då var det grov misshandel eller kniv som gällde.

Även om många upprörs över dödsskjutningarna så är det den ekonomiska brottsligheten som skadar Sverige mest. Åtskilliga miljarder försvinner på skojade med goda tekniska kunskaper och kännedom i svenska lagar och förordningar. Man skickar falska fakturor, arbetar med momsbedrägerier, skapar skenföretag med en ”målvakt” som chef mm, mm! Kan man så har man företag på Malta eller som Kamprad i Holland, Luxemburg och Schweiz. Allt för att inte betala ”för mycket” i skatt.

Om alla tyckte att Sverige vara ett bra land skulle det vara ännu bättre om alla tog hem sina pengar och betalade sin skatt i Sverige. Vi skulle då ha ett mer jämlikt samhälle och mindre kriminalitet och andra sociala problem, som jag skrivit om tidigare.

I går 5 nov. hade Ekot ett inslag där man i en förort till Stockholm hade problem med ungdomsgäng som trakasserade affärsinnehavare, snattade (stal?) och gjort torget osäkert och otrevligt för andra människor. En invandrad affärsinnehavare sa att så här var det inte när jag kom till Sverige på 1980-talet. Radion tog inte chansen att berätta att ojämlikheten var minst 1980 och har ökat med 30% sedan dess.

Här visar det sig än en gång att vi måste snabbt se till att ojämlikheten inte ökar än mer utan snabbt minskar och att omfördelningen av rikedomar måste ske.

I senaste numret av tidningen Vi (nov. 2019) finns bl a många andra artiklar en som diskuterar ojämlikheten i två samhällen i Sverige Vårby Gård och Danderyd. Artikelns namn är ”Klassresan” av Anneli Jordahl.

Artikeln belyser skillnaderna mellan de båda samhällena på ett mycket konkret sätt. En välutbildad person i Danderyd lever 18 år längre än en lågutbildad i Vårby. Medellivslängden för män och kvinnor är 83,7 år i Danderyd och 79,5 i Vårby. Medelinkomsten i Vårby är 16 781 kr/ mån. och i Danderyd 41 164 kr/mån. Arbetslösheten mellan 25 – 64 år är 4,96% medan den är 18,78% i Vårby. Alla uppgifter är från Centrum för epidemilogi och samhällsmedicin som lär komma med sin rapport 25 nov 2019.

Naturligtvis tas boken ”Jämlikhetsanden” upp och det framhålls att alla får det bättre i ett jämlikt samhälle. Alltså inte bara de fattigaste utan också de rikaste. De rikaste får det bättre inte bara genom att kriminaliteten blir lägre och att människor liden mindre av psykisk ohälsa och alltså att färre är sjukskrivna vilket ökar produktiviteten. De riska får också bättre infrastruktur , bättre sjukvård, bättre skolor och all annan servis som samhället står för.

I artikeln citeras en mamma som förlorat sin som i gängkrigen ”Vi utlovas 10 000 poliser. Men vi väntar på 10 000 behöriga lärare och lika många socialarbetare” . En synnerligen klok person som vet mer än politikerna i riksdagen.

Som de allra flesta känner till fick Liberalerna igenom ett slopande av den sk värnskatten i den uppgörelse som gjordes då den sittande regeringen skulle få majoritet i riksdagen. Det betydde att löntagare med en lön högre 47 000 kr/mån. De flesta av dessa hade säkert en god ekonomi innan dessa skattesänkningar kommer dem till del. Ojämlikheten ökar igen.

I radiointervjun som gjordes i lördags (25/9) intervjuades Konjunkturinstitutes chef (Urban Hansson-Brusewitz) gjorde han ett uttalande om just ”vänskatten”. Han ansåg den vara skadlig. Vänskatten har funnits i 25 år och då chefen fick frågan på vilket sätt man kunder se detta under dessa 25 år hade han naturligtvis inget svar. Han sa också att utbildning måste löna sig, att människors ansträngningar i form av tid i arbete måste löna sig och att skatten skulle betala sig själv. Det är naturligt vis enbart en politiska åskådning. UHB var också anställd på regeringskansliet på borgarna hade makten.

Få skaffar sig en utbildning för en högre lön utan för att får ett intressant och stimulerande arbete. Då jag själv har arbetat både privat och i offentlig tjänst så arbetar man så mycket man måste för att uträtta det arbete som finns. Det ingår i lönen. Om det vid ett annat tillfälle blir mindre att göra så kan man kompensera sig. Ann Wibble (om någon kommer ihåg henne) körde med samma argument att skattesänkningar betalar sig själva genom att alla arbetar mer. Men det finns det inga undersökningar som visar.

Idag talar inte bara SD och M för att kasta ut invandrare, förorda högre straff, fler poliser och sänkt straffålder så att barn ska kunna bli inlåsta. Ingen kriminolog anser att dylika åtgärder skulle minska brottsligheten. De föreslagna åtgärderna är vad man kallar populism och plakatpolitik som man tror lockar okunniga personer att rösta på dessa partier.

För att få ett bättre samhälle måste andra åtgärder vidtas. Endast ett mer jämlikt samhället ger färre brott och en bättre välfärd. I dag är de rika personerna som tjänar mest då de har fast egendom i bostäder och allehanda värdepapper. Med bara pengar på banken så tar inflationen (jo, vi har en sådan) på knappt 2% av det lilla kapital som många har på ett lönekonto. Syftet är just detta. Folk ska inse att det inte lönar sig att spara och då istället konsumera och på så sätt få fart på handel och förtag. Men då EU har noll-ränta och Trump skäller på FED för att de höjer räntan med 0,25 punkter så blir det ingen effekt. Mer än att de redan besuttna ökar sina förmögenheter.

Det måste till en omfördelning till löntagare och en kraftig upprustning av välfärdssektorn på alla dess områden framför allt bättre skolor och bättre socialvård. Jag har redan tidigare ansett att en reformering av skattesystemet är helt nödvändigt. En fastighetsskatt, skatt på gåvor och arv och en högre skatt på räntor och aktieavkastningar måste införas. Skulle politikerna våga ta till lämpliga skattesatser på dessa områden skulle allt också kunna räcka till att sänka löneskatter i alla fall för de med lägst löner så att även de med låga löner skulle kunna leva på sina inkomster. Problemet med den typ av skatt är att högt avlönade skulle kunna gå ner i arbetstid utan att förlora något. Skulle de vara anställda skulle en skatt per arbetad timme kunna räknas ut för att få systemet mer rättvist. För egenföretagare och en del andra! som anses medarbetare tar ut sin inkomst som utdelning av sitt aktiekapital. Skatten är då bara 30%! Det är ytterligare ett skäl till höjning av den skatten. Rätt eller fel? Det vore intressant att få en diskussion om skatter och välfärd.

Jag har just läst Magnus Västerbros ”Svälten” som handlar om den hungersnöd som Uppstod i Sverige åren 1867-1869 då skörden slog fel först i norra Sverige sedan året efter i stora delar av södra Sverige. Överdödligheten var ca 20% de tre åren och många dog inte bara av svält utan också av sjukdomar som lättare dödar människor utan några reserver. Jag citerar Västerbro ”Det handlar alltså om en oerhörd förändring (som sker under framför allt på 1900-talet min anm.)av det Sverige som under svältåren var så utarmat och så kluvet mellan fattiga och rika. Men ingenting av detta uppstod en tillfällighet, det är viktigt att komma ihåg nu när klyftorna i samhället återigen har börjat växa. På sikt kan den utvecklingen skapa konflikter som hotar alla framsteg som gjorts.För alla vet vi vid det här laget- eller borde i alla fall veta-att ett samhälle som är alltför ojämlika inte kan gå någon annan väg än mot ett fullständigt sammanbrott.” Eller som Västerbro själv citerar idéhistoriken Anders Ekström ”… var att man till sist lyckades få det stora flertalet att förstå att alltför stor ojämlikhet i samhället är skadligt. Inte bara för de som drabbas själva, de fattiga, utan även för de som har det bättre ställt.”

Man kan diskutera om vi har fattiga i Sverige. ”panta rei” = allting flyter eller allt är relativt som grekerna sa. I Sverige har de flesta livets nödtorft, mat och tak över huvudet. Men inte bara den materiella delen av livet är viktig utan även en social statusen där många är fattiga idag.Ytterligare ett citat från boken. ”… som den prisbelönte fotografen Sune Jonsson en gång skrev. En brännmärkning som gör att de fattiga och utsatta upplever att de förvägras ”den självklara rätten till människovärde ”, vilket kan vara en känsla som stannar kvar långt efteråt, kanske hela livet, och inte sällan förs vidare till nästa generation. Det sociala arvet som en skam, ett minne av en förnedring, ett tvivel på att man verkligen är värd lika mycket som andra.”

Slut på citaten denna gång. Men många gånger skriver andra bättre än jag.